Trädgårdsliv & Design

Tiden står still i Ljustjärnbrännan.

Vi har varit på en resa som har tagit oss 120 mil bort och cirka 100 år tillbaka i tiden. Året är strax efter 1900. Här finns inget rinnande vatten och bara en kamin i köket som värmer oss. Kylan tränger på och livet är primitivt  tyst och lugnt (ja då inte barnen härjar runt och tycker allt är spännande med farfars hus). Vi befinner oss långt in i skogen och det blir fort mörkt om kvällarna. Ett värmeljus leder oss till ett utedass bredvid vedboden. Lugnet gör en harmonisk och jag kan höra hur frosten knastrar i marken medan man sitter där i mörkret. Tystnaden bryts av tågen dundrar förbi på stambanan. Jag drar mig  tillbaka, in för att värma mig vid den sprakande spisen i köket och för att bädda ner mina barn i de gamla sängarna. Det är så fint här. Precis som om tiden hade stannat för att vi ska känna hur livet var på farfars tid.

Trä sndaler från slutet av 1800-talet och fina barnskor från 20-talet.

Året 1927 föddes den tredje pojken i stugan. En av de fem söner till Astrid och Emil Lindmark i Ljustjärnbränna fick. Pojkens namn är Elon och är min mans far och våra barns farfar.

Han gjorde en lång resa från norr till söder för att komma ut i världen och tog  därför värvning i sjömansskolan för att sedan bli officer i flottan. Elon gick bort 82 år gammal, i våras och har lämnat stor sorg och saknad efter sig.

Elon som ung

Bildtext från baksidan av kortet skrivit av bla Elon: ”1932 den 1 augusti var farbror Enars hit”. Enar var smältverksarbetare i Skelleftehamn, bror till Emil Lindmark (1896-1985) På bild Uno f.1922, David f.1925, Elon f.1927 Ljustjärnbränna, sett från ”Lindmarks”.

Från vår resa i Lappland tog vi hem en del små ting till vårt hem och trädgård som ett minne från den bland annat den tid som stod still i Ljustjärnbrännan .