Horto Green- Trädgårdsväxter on line
Drömmen om medelhavet... Ett fikonträd i växthuset.
Den stränga vinterkylan har satt många spår efter sig i år och mitt fikonträd var en av de växter som inte övdelevde vintern. Jag trodde i och försig inte att det skulle bli minus 28 grader här i Närke under vintern. Det är ju bara i lappland som dessa grader är av tradition så jag hade chansat på att lämna kvar mitt fikonträd i växthuset väl inpakiterat i bubbelplast och juteväv men detta räckte inte till denna gång.
Så idag införskaffade jag mig ett nytt fikonträd till min lilla medelhavs hörna i växthuset. *Lycka* …för jag hittade ett alldeles extra stort fikon på sina 180 höga centimeter och med en kraftig stam, frodiga gröna blad och två fina fikonfrukter på gång.
Fikon är ett lövfällande träd och vill helst ha en så lik medelhavsmiljö som möjligt då det skall övervintras, det vill säga omkring 10 grader ljust och fuktigt men jag har nu läst på lite och det skall gå alldeles utmärt att förvara trädet i en en mörk frostfri jordkällare och inte över 5 plusgrader. Huvudsaken är att trädet får en kylig viloperiod över vintern. Inomhus i normal rumstemperatur stressas plantan och riskerar att få svårbehandlade angrepp av spinnkvalster.
Mer fakta om fikonträd kan man läsa i SvD:s artikel om ”Så överlever fikonträdet vintern”
(Bilderna kommer från Euro Florist)
Vilka underbara blommor så här års!!!
Efter Julens allt fint måste man unna sig något nytt. Tulpaner! och det är just vad jag gör nu…
Hittade en rolig sida om tulpaner och dess historia genom tiderna….
Visste ni att 1526 skickade den flamländska botanikern Carolus Clusius från Arras i Frankrike tulpanlökar ut till sina vänner i Europa. Ca 150 år senare har Sverige sin första dokumenterade odling i Uppsala år 1685. Det var botanikern Olof Rudbeck som odlade 38 olika slags tulpaner i sin botaniska trädgård.
Mer om tulpaner finns att läsa på Euro Florist
När en yngling ger sin älskade en Tulpan
ska hon av blommans färg förstå att
hennes skönhet får honom att brinna.
/Persiskt talesätt
Filed under: "Dagbok", Frösådder och växter, Min Trädgård, Växtfakta | Taggar: blommor, Höst, Växthus
Oj vad tiden går. Det känns som jag inget hinner i trädgården för tillfället. Plantor står och vänta för att komma ner i jorden och växthuset ska tömmas på pelargoner och annat. Listan kan göras hur lång som helst men jag har inte riktigt haft ork och lust att inse att det måste göras.
Men i helgen börja jag lite smått… Alla pelargoner har nu fått flytta ner i vår jordkällare förutom en som var helt enorm och som jag vill njuta av ett tag till.
Dalhiaknölarna är upptagna och märkta med vilken färg de har, allt för att underlätta till våren då de ska ner i jorden igen. Apelsin och chili och olivträdet har fått flytta in för säsongen. Fikonträdet får vänta ett tag till.
Tomatplantorna har gjort sitt fast det finns en hel del grön tomater kvar. Förhoppningsvis så mognar de inne annars får jag väl göra något gott av de… Jag tar tacksamt emot recept på något gott som är värt att testa!!
Viste ni att man kan mogna tomater snabbt inomhus genom hänga plantorna upp och ner med jordklumpen och rötterna kvar. Hihi, det var min kära granne som sa det och hon hade prövat det med gott resultat i fjol. Men för min del blir det nog gröna tomater i fönsterkarmen ett tag framöver för hur skulle det se ut om jag börja hänga tomater i vårt lilla hus? Det får räcka med en gigantiska pelargon och massa annat från mitt växthus här inne.
Den gamla skottkärran är ett fynd från en annons i tidningen. Jag kunde inte låta bli att köpa den och längtar redan till våren då den ska prydas med massa blommor. Helt underbart!
Nä… Nu tittar solen fram och jag ska greppa taget om spaden för att få ner lite lökar och några nya floxplantor och rosor som står och väntar under en filt i växthuset.
Ha det gott och ett stort tack till er alla som skriver en rad i min blogg- Jag blir så glad för det! Kram, Camilla
(Bild: © Trädgårdsliv & Design)
Nu är det dags att sätta vitlöken i jorden. Jag måste erkänna att jag aldrig har odlat vitlök. Jag har köpt sättlökar men alltid lyckats glömma bort dem. Men i år har jag satt en skylt på ytterdörren…
…VITLÖKEN!
Och om jag nu inte helt får ”hjärnsläpp” i år också, så ska vitlöksklyftor ner i jorden senast den här veckan.
Tror ni jag lyckas?
Här kommer lite fakta om vitlöken från Wikipedia.
Vitlök (Allium sativum), är en lökväxt som ursprungligen kommer ifrån Centralasiens stäpper och har varit känd i Egypten i över 6 000 år. Den lär ha odlats i Sverige redan under vikingatiden, men runt 1500-talet blev den impopulär på grund av sin starka lukt. Den återupptäcktes dock under 1900-talet och idag importeras den vanligen. Vitlöken används främst som en krydda i matlagingen men sägs även ha nästan magiska egenskaper och lär skydda mot allt från förkylning och cancer till varulvar och vampyrer.
Vitlök kan odlas i Sverige, bäst resultat får man med franska sorter som Thermidrome, Messidrome, Printanor, med flera. Vitlöken klyftas upp och därefter sätter man klyftorna med 40 cm radavstånd och ca 10 cm avstånd i raden. Sättdjupet bör vara 3 – 4 cm. Vissa sorter sätts på hösten, andra tidigt på våren. Färsk vitlök med grön blast kan skördas redan från början av juni. Vitlöken slutskördas för torkning och lagring i juli eller början av augusti.
Mer rolig fakta och lite smårecept hittar man på Örtblomman.
(Bild:Wikipedia)
Till sist vill jag Tacka alla som tittat in på min sida. Det är så skoj att se era små spår ni lämnat efter er och även ett stort Tack till er som lämnat kommentarer på mina inlägg. Jag blir så himla glad 
TACK!
Ha en fortsatt härlig höstskön helg!
Kram Camilla
Fick ett inlägg av bloggaren LindaLinda som berättade att Dillpionen i mitt förra inlägg tydligen är en så kallad Herrgårdspion.
Dillpionen har bara upp till 3 frökapslar och herrgårdspionen har upp till 5. Vid en närmare titt på mina foto visade sig att pionen hade 3-5 frökapslar och är då en hybrid dillpion, så kallad en Herrgårdspion.
I det öppna uppslagsverket Wikipedia kan man läsa det här om Herrgårdspionen…
…Herrgårdspion (Paeonia ×hybrida) är en förmodad hybrid i familjen pionväxter mellan dillpion (P. tenuifolia) och sibirisk pion (P. anomala). Den är en vanlig trädgårdsväxt i Sverige. Hybriden förväxlas ofta med dillpion, men den arten är lägre och har smalare delblad. Hybriden förekommer i naturen på platser där båda föräldrarterna finns, den har också framtagit i kultur. Det förekommer flera kloner i odling med något olika karaktärer.
Det vetenskapliga namnet är omtvistat och ibland används Paeonia ×bergiana, vilket dock är ogiltigt i vetenskaplig mening. Tyvärr använde Pallas namnet Paeonia hybrida vid tre olika tillfällen, för tre olika växter och det har visat sig svårt att fastställa vilken växt som har rätt till namnet. Herrgårdspionens rätta identitet förvirras ytterligare av att det förekommer populationer av dillpion på Krimhalvön, som är förvirrande lika de plantor som odlas i Sverige. Plantorna från Krim kallas ibland P. tenuifolia subsp. biebersteiniana.
De flesta svenska exemplar härstammar från en planta som upptäcktes i Bergianska Trädgården omkring 1920. Den växte intill exemplar av dillpion och sibirisk pion och anses därför tillhöra denna hybrid. Klonen kallas ‘Bergius’.
I min senare efterforskning så kan det vara värt att veta, för er alla inklusive mig själv som har dillpion på sin önskelista till trädgården, att Herrgårdspion är mycket lättare att odla och blir mycket fortare större planta än den äkta dillpionen om är mycket svår att få tag på.
Man ska dock dra öronen till sig om trädgårdshandlarna säljer dyra Dillpioner, för sannolikheten är att man får en Herrgårdspion och man har då betalat ett överpris. Så fråga och förvissa er om vad ni köper!!! För dillpioner är inte billiga!!!
Avslutar denna uppdatering med att visa en bild på en av de hundratals pionknoppar som strax ska förgylla vår trädgård. Tack även till er alla som skriver en liten rad till mina inlägg. Det glädjer mig mycket. Även ett stort Tack till LindaLunda som nu har lärt mig något nytt.
Äntligen är det helg! Jag har haft mycket att stå i och möte efter möte och utbildningar har avlöst varandra i veckan. Det ska bli skönta att få koppla av lite i helgen.
Häromdagen sprang jag över ett härligt stort olivträd som blomma med ett enormt flor för en mindre summa pengar. Jag blev överlycklig och jag tycker det är lite extra spännande då det blommar och kan då förhoppningsvis ge frukt till vintern.
Olivträd Olea europaea är ett träd som ger frukter, oliver och som bland annat används för att framställa olivolja.
Blommorna som sitter i bladvecken är små, vita och väldoftande. De saknar nektar, och lockar alltså inte insekter som pollinerare. Pollineringen sker i stället med vindens hjälp.
Inte förrän det nyplanterade trädet blivit 5 år gammalt börjar det bära frukt. Ett 20-årigt träd kan ge upp till 100 kg oliver per år, när det är som bäst. Trädet kan bli bortåt 1500 år gammalt.
Olivträd är en förmögenhetstillgång. Exempelvis på Cypern förekommer det att olivträden har en ägare – i en olivlund kan det vara flera ägare till individuella träd – och marken träden växer på en annan ägare. Vid tomtköp räcker det alltså inte att köpa bara marken, utan varje individuellt olivträd, som står på tomten, måste köpas av dess individuella ägare.
I antikens Grekland var olivträden heliga och man fick varken hugga ner eller bränna dem. En olivkvist betyder också fred.
( Fakta och faktabild kommer från Wikipedia )
Jag önskar Er alla en härlig helg och jag vill också passa på att Tacka alla för de härliga kommentarerna som jag fått från bland annat på mitt växthus.
Ha det gott! Kram Camilla
Uppdatering 10/5-09
Fick förfrågan om hur man sköter ett olivträd och jag måste erkänna att jag vet knappast själv hur jag ska sköta mitt nya olivträd men jag tog fram boken “Medelhavsträdgård på svenska av Peter Englander” och där kan man läsa sig till…
Härdighet:Tillfällig frost, max 7-10 minus.
KrukodlingAnvänd god, väldränerand planteringsjord och dränera extra i krukans botten. Undvik så kallade medelhavsjord i påse. Ta inolivträdet efter första nattfrosten, ställ svalt 5-10 grader och ljust, vattna sparsamt. Ta ut trädet på våren och täck mot vårsolen eller ställ skuggigt, därefter på bästa platsen i full sol. Plantera om vart tredje eller fjärde år och då varje gång i större kruka, tills du inte orkar längre och nöj dig med att beskära de grövsta rötterna vid omplantering i samma kruka.
Vattning & Gödning:Olivträd som står i kruka måste vattnas noga, isynerhet varma och torra sommrar. Vattna rejält och tillåt lätt uttorkning före nästa vattning. Gödning i svag dos kan man ge om man vill ha mer lövverk men det är på bekostnad på fruksättningen som dock är ovanligt i Sverige. I bästa fall varma och fina somrar kan man skörda en handfull oliver.
Beskärning: Olivträd är ett tufft träd och tål rejäl beskärning och du kan klippa ner och forma trädet som du vill med en viss förnuft. Om ditt olivträd har svårt att komma igång på våren kan en beskärning göra susen, där man tar in alla grenar med cirka 30 %.
Äntligen är våren här! Små små knoppar syns i rabatten och solen skiner, det har börjat torka upp och snart kan vårarbetet börja.
Tog kameran med mig ut nu på morgonen och jag kunde både se krokusar och blåspippor och även tulpanernas blad börjar knäcka jordens yta mot vårsolens varma strålar.
Idag startade också Örebros trädgårdsmässa – Din trädgård. Men besöket får vänta tills i morgon då vi idag är upptagna med födelse kalas av vår lilla kille som nu är 1 år! Mer information om mässa hittar ni här.
Blåsippa (Hepatica nobilis), eller ”blåviringen”, finns i södra och mellersta Skandinavien och i södra Finland. Den växer på torr skogsmark, mest i lövskogar och granblandskogar. På dessa växtplatser visar sig inga blommor så tidigt på våren som blåsippan. Redan under snösmältningen börjar den öppna sina varmt mörkblå (någon gång violettröda, sällan vita) kalkar.
Den underjordiska, något snett ställda pelarstammen bär i sin spets vid eller strax ovanför jordytan en stor, övervintrande knopp, som i sin nedre del består av breda, tunt hinnaktiga, gråvita eller rödlätta fjäll (lågblad) och högre upp några späda anlag till vanliga örtblad. I bladvinklarna av såväl lågbladen som örtbladen sitter blomknoppar. I blomknopparna ligger alla blomdelarna färdiga redan på hösten och blomman kan slå ut genom att bara sträcka ut dem och ge dem den slutliga färgen. Bladanlagen utvecklas långsammare. Tidigt på våren finns vanligen också fjolårets blad ännu kvar, men de dör under försommaren, när de nya bladen blivit fullvuxna.
Efter blomningen är stängeln böjd mot jorden, och småfrukterna (nötterna) blir därför liggande i moderväxtens närhet. De sprids ibland genom myror (en myrmekofil växt).
Blåsippan är fridlyst i vissa delar av Sverige.
(Faktan är från Wikipedia)
Ha en skön helg med mycket sol och glädje!
Kram från Camilla på Trädgårdsliv & Design
Filed under: Beskärningstips., Ogräs & skadedjur, Trädgårdsgguide/info, Trädgårdsprojekt, Växtfakta | Taggar: äppleträd, fruktträdskräfta, beskära träd
I de allra flest villaträdgårdar finns det oftast äppelträd och nu är det hög tid att beskära dem. Själv tycker jag att det är alltid lika svårt varje år. Träden är ju aldrig lika år för år och jag utgår från en del regler som jag har hämtat från bland annat från Beskärningas boken och Träd- deras biologi och vård av Klaus Vollrecht.
Jag har fått en del mail och inlägg på frågor angående hur man ska beskära och jag skriver därför lite kort och visar en del bilder som enkelt beskriver vad man ska tänka på. Är något oklart så meddela mig gärna så ska jag försöka förtydliga det.
Hur beskär man då?
- Först tar man bort tätt sittande och överflödiga grenar och kvistar som sitter inne i kronan.
- Ta bort vattenskott som bildats under året, men lämna några få kvar som kan utvecklas till nya bra grenar.
- Ta bort grenar som växer inåt mot kronan.
- Ta bort en av de grenar som korsar en annan eller skaver mot varandra.
- Man får inte ta bort mer än 40 % av kronvolymen.
- Man ska se till att få jämn fördelning av grenar i kronan.
- Ta bort grenar med spetsig vinkel.
- Bibehålla trädets typiska kronform.
- Gren får max vara 10 cm i diametern vid borttagning om inte grenen är skadad och fara för omgivningen.
- Ta bort skadade grenar.
- Beskär ett träd i taget för att undvika smittspridning av bl a fruktträdkräfta som är en svampsjukdom (se bild nederst i inlägget) som är mycket vanlig smittspridning på fruktträd och andra lövträd. Kom ihåg att altid tvätta redskapen mellan varje träd som ska beskäras för att vara på den säker att inte sprida smittan från sjukt träd till friska beskärnings yter på ett annat träd.
Vid hård beskärning bildas vattenskott (kvistar som växer rakt upp från stam och större kvistar) till året där på. För att minska bildningen av vatten skotten kan man spara några varje år som får utveklas till nya grenar.
Före beskärning:
Detta äppleträd beskars senast våren 2007 och har massa vattenskott.
Efter beskärning.
Några få vattenskott har lämnats kvar och som växer utåt från stammen som kan få bli till nya grenar.
Grenar som ska tas bort vid beskärning är A) Gren som skaver mot en annan. B) Grenar som växer rakt upp i kronan. C) Grena som växer in i kronan. D) Parallella grenar som sitter för tätt. E) För täta grenpartier. F) Stamskott (vatteskott). G) Grenar som sitter för lågt. H)Rotskott.
Hur klipper man?
Bild 1: FEL! för nära knopp skadar knoppen -kvist kan dö och bilda röta.
Bild 2: FEL! bildar tapp som skadar trädet – tapp dör och kan bilda röta på kvist.
Bild 3: RÄTT!!! Knoppen har kraft att växa till sig!
*******
Att såga av en gren.
a-d) För att hindra fäkning sågas större grenar av i omgångar. Sista snittet läggs precis utanför grenkragen. e) Ett par år efter beskärningen har trädet vallat över sårkanterna. Så här ska ”ärret” efter en borttagning se ut!
*******
Skador och felbeskärning.
Så här får det inte se ut. Vid upprepad fel beskärning skadar man trädet rejält och tillslut dör trädet.
*******
Bilder på Fruktträdskräfta - en bakterie som skadar trädet.
(Sår förslutningsmedel skall inte användas pga att medlet försluter såret och kapslar in bakterier och virus och röta bildas.)
Filed under: Växtfakta
Vetenskapligt namn: Actaea simplex ”Brunette”
Färg: vit Doftar
Höjd: 150 cm
Härdighet till zon: 1-6
Läge: halvskugga
Jord: mulljord
Blomningstid: aug-okt
Blomma/Blad: purpurfärgade blad
En av de sista växterna som blommar nu är Höstsilverax-Actaea simplex ”Brunette”.
Denna växt planterades i fjol vid vår damm och står något gömt mot dammens kant. Hade nästan glömt bort den då jag i Söndags tog en koll i trädgården efter ett helt dygns ihärdigt regnande. Den trivs där den står och doftar enormt gott (Doften är lik smultronschasmin)
För fyra år sedan satte jag några plantor som jag fått och som ingen viste vad det var för något. Året där på blommade en enormt vacker tistel som jag efter ett tag fick veta via Göteborgs botaniska trädgård var en Cirsium eriophorum. En sällsynt art i Norden och jag vart lite extra stolt över den! Jag samlade in frö och delade med mig en del men tyvärr så förlade jag mina egna frö det året så jag trodde att jag hade sätt den för sista gången.
Nu fyra år senare så har jag åter igen två plantor, kanske fler, som har frösått sig själv från 2005 och legat i vila tills i år då den åter igen ska blomma i rabatten. Jippi!
Cirsium eriophorum är bienn (två-årig). Den är
vitt spridd över stora delar av Europa (väst och
Centraleuropa söderut till N Italien samt V & S
Balkan), dock ej i Norden.
Av någon anledning så har tistlar alltid
betraktats som stickiga ogräs fast flera av dem
är utomordentligt vackra växter i trädgården. Så
i år ska jag vara noga med mina fröer för ska man
ha tistlor i trädgården så är det helt klart en
Cirsum eriophorum man ska ha!
(Bild överst Cirsium eriophorum i blom.
Bild nederst ännu ej utslagen Cirsium eriophorum)
Cirsium eriophorum gällande namn för Cirsium eriophorum, klottistel (Asteraceae)
